Storytelling

Storytelling

Under vår nya sida Storytelling kommer vi att berätta historier från förskola och skola för att synliggöra det fantastiskt viktiga arbete som pedagoger i förskola och skola gör varje dag. Eftersom vi specialpedagoger är kopplingspedaler mellan praktik och teori så kommer vi att koppla historierna till teorier.

Positiv förstärkning

Jag hade precis arbetat ihop min klass bland annat utifrån Gunilla Guvås teorier i boken Från jag till vi: ”ATT SKAPA ETT BRA GRUPPKLIMAT är grunden för att alla barn ska komma till sin rätt och kunna utvecklas utifrån sina olika förutsättningar. Detta är också grunden för att barnen ska kunna utvecklas utifrån sina olika förutsättningar, vilket är viktigt för att barn ska kunna integreras och även inkluderas i en förskola och skola för alla. Här får du ta del av ett arbetssätt där pedagogen som gruppens ledare, utgår från såväl ett individ- som ett grupperspektiv. Hur de olika barnen förhåller sig till sin ledare och övriga barn utgör grunden för en analys av hur gruppen ska ledas och hur varje enskilt barn ska nås och bli en i gruppen.” källa

Vi hade arbetet hårt och gruppen var nu trygg och hade positiva relationer till varandra. Då kom min rektor till mig och berättade att vi skulle få ytterligare en elev i klassen. Reaktionerna bland föräldrarna förvånade mig. Från att ha varit mycket nöjda med vår verksamhet började de nu hota med att flytta barnen från klassen. När jag började undersöka närmare vad detta berodde på visade det sig att många av föräldrarna tidigare hade träffat på eleven i fråga på öppna förskolan. De hade då upplevt hen som mycket aggressiv och till och med farlig för deras barn. Då förstod jag deras oro och började fundera på hur jag skulle kunna lugna dem. Eftersom oroliga föräldrar smittar av sin oro på sina barn så är det av stor vikt att lägga tid på att få föräldrarna att bli trygga. Psykologen Johan Åhlèn menar att ”den oroliga föräldern själv blir en modell för hur man ska reagera på rädslor, något som barnet kan ta efter. Om en förälder med sitt eget agerande visar hur farligt allt i livet är, att man ska undvika det farliga och hur man ständigt försäkrar sig om att allt är tryggt så lär sig barnet detta.” källa

Jag började därför ha samtal med alla oroliga föräldrar med syfte att lugna ner dem. När jag hade fått föräldrarna lugna och samarbetsvilliga beslöt jag mig för att arbeta intensivt med positiv förstärkning. Här kan ni läsa lite mer om metoden. källa

Steg 1: Jag observerade eleven för att få syn på hens styrkor.

Det visade sig att eleven var en mycket snabb löpare.

Steg 2: Jag lyfte elevens styrkor både inför eleven själv och för resten av klassen med syfte att stärka elevens självförtroende samt att öka elevens status i klassen.

Jag lyfte fram elevens snabbhet inför eleven själv och inför andra elever.

Steg 3: Jag anordnade aktiviteter där eleven fick lyckas.

Jag anordnade löptävlingar på gården som eleven oftast vann.

Steg 4: Jag lyfte att alla människor har svagheter och styrkor och att vi tillsammans kan hjälpa varandra att utveckla svagheterna.

På våra samlingar fick varje elev berätta om något de tyckte att de var bra på och något de ville utveckla (lära sig mer om). Därefter fick de i smågrupper diskutera på vilket sätt de kunde lära sig av varandras styrkor och hjälpa varandra med svagheterna.

Resultatet blev att eleven i fråga fick hjälp av de andra när hen hamnade i svårigheter. De visste att det var hens svårighet att ta kontakt som gjorde att det gick snett. Tillsammans stoppade vi hen utan att skuldbelägga. Vi talade istället om hur hen skulle göra. När hen klarade detta fick hen massor av positiv feedback. Barn älskar att bli sedda. Vi valde att lägga mycket fokus på hens positiva beteende och fick då mycket mer av detta. Hens beteende förändrades fort och hen fick en positiv roll i gruppen.